Vykort från byggandet och öppnandet av Höganäs–Mölle järnväg

Höganäs–Mölle järnväg (Möllebanan) var en järnvägslinje som sträckte sig mellan Höganäs och Mölle. Järnvägen invigdes den 1 maj 1910 och innebar en väsentlig förbättring av möjligheten att turista i Mölle med omgivningar.

Det kan här vara bra att redan från början inleda med att järnvägen till Höganäs gick från Åstorp och knöts samman med Helsingborg via Kattarps station. Det fanns alltså inte någon kustbana från Helsingborg, vilket är lätt att tänka sig med moderna ögon.

Det finns mycket skrivet om Möllebanan (se litteratur sist) och detta blir därför bara en väldigt kort beskrivning i förhållande till utgivningen av vykort.

Banans stationer var Höganäs – Strandbaden – Nyhamnsläge – Krapperup – Mölle. Från Nyhamnsläge gick det att resa med droska till Arild.

I och med järnvägens öppnande fick Strandbaden, Nyhamnsläge och Krapperup också poststationer. Vykort med stämplar från dessa poststationer är alltså skickade tidigast den 1 maj 1910.

Järnvägens byggande och öppnande gav upphov till utgivningen av ett flertal vykort.

På vykortet nedan syns enligt texten de första arbetsdagarna med järnvägen. Arbetet påbörjades i december 1908. Enligt Henrik Ranby är det dock sannolikt att bilden är från norr om Strandbadsskogen och tagen våren 1909 (se Henrik Ranby, 2020). Detta vykort är skickat i början av mars 1909 så bilden är åtminstone inte senare än så.

För att komma ut ur Höganäs behövde den s.k. Mölleporten byggas. Vid byggandet av porten användes den nya tekniken betong, som i platsgjuten form kom till användning. Järnvägen som går under porten är Höganäsbolagets smalspår ”Lilla banan”.

Den första stationen efter Höganäs var Strandbaden. När järnvägen invigdes fanns mycket lite bebyggelse i omgivningarna till stationen. Området kallades för ”Ödemarken”. Namnet Strandbaden tillkom genom järnvägsbygget, eventuellt utifrån inspiration från Saltsjöbaden.

Varför en station placerades där är inte helt klarlagt. En enkel förklaring är att det skulle finnas stationer på vissa avstånd utmed sträckan. En mer rimlig förklaring är möjligen att det fanns ekonomiska intressen i att exploatera området. Det första hotellet byggdes i samband med arbetet med järnvägen. Se vidare i Henrik Ranbys bok (se litteratur sist i inlägget).

Vykort från Strandbadens station från tiden vid banans öppnande är ovanliga. Endast sett det nedan, som är skickat julen 1911.

I Caroline Ranbys bok (se litteratur sist) finns också ett fotografi av stationen taget av Peter P. Lundh.

På vykortet nedan ses arbetet med järnvägen som snart nått Strandbadsskogen. Stengärdet hitom skogen markerar gränsen mellan Väsby och Brunnby socknar. I vänster till bild ligger en tidning i gropen och bokstäverna RATEN kan skymtas, vilket visar att rallarna haft med ”Skånska Social-demokraten” till jobbet. Fotografiet är sannolikt från våren 1909, då det var stora strejker. Ingenjören till höger i bild med det vitmålade riktmärket kan vara Einar Sahlén. I bakgrunden ses tre kostymklädda herrar, möjligen beställare och entreprenör, och övervakar arbetet (se Henrik Ranby, 2020).

Efter Strandbaden rullade tåget in i Nyhamnsläge. På vykortet nedan syns det första tåget den 1 maj 1910.

Efter Nyhamnsläge var nästa station Krapperup. Stationen ligger i utkanten av byn Lerhamn och fram till förhållandevis sent i planeringsprocessen var tanken att stationen skulle heta Lerhamns station. Krapperup som ligger en liten bit från Lerhamn är ett slott som ägs av släkten Gyllenstierna (numer genom Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen). Krapperup gods var med som finansiär av tågbanan och Nils Gyllenstierna var en viktig person i att banan kom till. Att stationen namngavs efter godset hade därmed sin förklaring.

Jag har inte sett några vykort från öppnandedagen från Krapperup.

Vykortet nedan är ofta med i böcker och artiklar om gamla Kullabygden. Kanske är det mannen och flickan som gör att bilden är extra omtyckt. Det är stationsmästare Hjalmar Johansson och dottern Anna-Lisa. Till vänster om stationsbyggnaden ses Bräcke mölla och en häst med vagn.

Sista stationen på sträckan var Mölle. Det finns flera vykort som visar stationen vid den tid banan öppnade och jag har tagit med några av dem nedan.

De finaste vykorten tycker jag dock är de som visar järnvägens invigning i Mölle. Det nedersta kortet är skickat bara några veckor efter öppnandet.

Litteratur

Det finns många som skrivit om Möllebanan. Jag tar bara med några exempel nedan.

Kortfattad information om järnvägen finns på wikipedia: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6llebanan

Henrik Ranby har skrivit omfattande om planeringen och byggandet av Möllebanan i ”Åkdon, Blick och Landskap” (2020). I den boken finns även mycket information om järnvägen Åstorp–Höganäs.

I Caroline Ranbys bok ”Kongl. hoffotograf Peter P. Lundh. Det bästa ljus och nutidens bästa instrumenter” finns originalfotografier av flera foton med koppling till banan och kortfattade texter.

I ”Det vackra huset i Möllebergsbacken : om 150 år av turism vid Kullabergs fot” (Magnusson, 2009) finns information om arbetet med banan och dess tillkomst.

I ”När Synden kom till Mölle. Människor i Mölle del 2” (Magnusson & Täckström, 2017) finns en fin artikel om stationskarlen Oskar Lindelöf.