Villa Aldal
Precis vid infarten till västra Kullaberg, där det under lång tid togs ut entréavgift, ligger två hus som gemensamt brukar kallas Villa Aldal.
Vykortet nedan är tryckt på 1910-talet och utgivet av Arthur Rube. En grupp människor ses utanför huset, kanske är de på promenad upp för berget.
Huset till höger på vykortet ovan är gammalt. I en artikel av Peter Appelros och Krister Kullenberg bedöms utifrån äldre kartor att huset är byggt mellan 1833 och 1861 och mest sannolikt i början av 1840-talet.
Det äldre husets tidiga historia är inte helt klar. De första som bodde i huset var kopplade till Kullens fyr. Möjligen kan den första invånaren ha varit en Gustaf Schweder som var fyrvaktare 1843–1848. Den förste som med säkerhet bodde i huset var fyrvaktaren Bengt Larsson och fyrbiträdet Gunilla Nilsdotter. De gifte sig 1848 och flyttade därefter till huset, där även deras dotter med familj bodde (Appelros & Kullenberg).
Efter att Gunilla överlevt både man och dotter gick torpet vidare till barnbarnet Nathalia Persson Lilja. Hon flyttade 1903 till Väsby och sålde torpet till paret Johan Olsson (i flera andra källor benämnd John) och Hilda Svensson. Paret flyttade in i stugan tillsammans med sina fem barn. Johan och Hilda hade bott i Hamburg en tid fram till 1898 och kunde därför tyska.
På vykortet nedan står det ”Olssons hus vid Stuberget”. Vykortet är sannolikt från 1905–1910. Huset till vänster kom senare att rivas (se nedan).
Under Johan och Hildas tid byggdes det vita huset till vänster på vykortet nedan. Samtidigt revs uthuset i gråsten med halmtak som ses på vykortet ovan.
Vykortet är skickat 1911 och huset bör ha varit nytt då. Enligt Appelros & Kullenberg byggdes det på 1910-talet. På balkongen står två kvinnor och en liten flicka ses på trappan. Kanske är det turister som paret hyrt ut rum till. Vykortet är skickat av en tysk turist, som verkar bott på nedervåningen där det finns ett kryss vid fönstret.
Huset låg mycket vackert i en av de brantaste backarna på Italienska vägen, med förtjusande utsikt över Öresund och Kattegatt. Med tiden blev utsikten skymd av den skog som växte upp på berget, vilket nog skulle överraskat de tidiga invånarna.
På vykortet nedan ses ett antal människor som tar sig upp mot berget. Vykortet bör vara från något av 1910-talets första år. Notera bänken till vänster för den som behövde vila. Huset i bakgrunden (Villa Pio) beskrivs mer nedan.
År 1914 övertog AB Kullabergs Natur västra Kullaberg och i samband med detta infördes en inträdesavgift till området. Avgiften togs ut vid en grind där även en liten vaktstuga byggdes. Eftersom Johan Olsson bodde precis bredvid blev han den första vakten. Olssons hus kom därmed att kallas Grindstugan.
I en bok om AB Kullabergs Natur berättas att bolaget skickade herr Olsson till Tyskland för att lära sig tyska. Det verkar dock mindre sannolikt med tanke på att han och Hilda bott i Hamburg, men kanske var han där i annat ärende för bolaget. Språkkunskaperna var dock till stor nytta, även om den tyska turismen i princip försvann med första världskriget och endast återhämtade sig delvis på 1920-talet.
Johan och Hilda drog förstås nytta av den ökade turismen och byggde en kiosk och servering i trädgården. På sommaren hyrde de ut rum åt turister och bodde själva i det äldre huset.
Namnet Villa Aldal var det sannolikt paret själva som kom på. Som framgår ovan står namnet på vykort från början av 1910-talet, men exakt när det började användas är oklart. Möjligen tillkom namnet i samband med att det nya huset byggdes.
Vykortet nedan är tryckt något senare än de ovanstående korten.
Villa Aldal finns fortfarande kvar med adress Italienska vägen 6. Husens vidare öden beskrivs inte mer här men mer information finns i Appelros & Kullenbergs artikel. Under senare år har bl.a. det äldre huset tillbyggts.
Villa Pio
År 1905 byggdes ett hus en liten bit längre upp längs Italienska vägen som kom att kallas Villa Pio. Det är huset i bakgrunden på vykortet nedan.
Författarparet Erik Magnusson & Frederic Täckström har skrivit en artikel om den danska familjen Pio som byggde huset. Familjen hyrde redan från 1884 in sig i Villa Aldal. De hade då med sig sex barn, en barnjungfru och en hushållerska. Hemma i Danmark bodde familjen i ett femvåningshus i centrala Köpenhamn.
Mölle var vid mitten av 1880-talet inte någon utvecklad turistort även om de första ångbåtarna hade börjat att trafikera byn och det fanns några få ställen som erbjöd sovplats och restauration. Familjen Pio blev dock som förtrollad av byn. Ett av barnen, Frantz, började redan under 1890-talet att som 20-åring anordna vandringsturer på Kullaberg. Det var mest danska turister. Turerna gick bland annat till Ransvik (där Peter P. Lundh kunde föreviga turisterna) och till Josefinelust. Det var ganska strapatsrika vandringar. Vid denna tid fanns t.ex. ingen vandringsstig till Ransvik.
Frantz blev så betagen av Mölle att han ville ha ett eget hus. Efter att ha köpt en granntomt till Villa Aldal lät han en dansk stjärnarkitekt rita en villa som uppfördes 1905. Huset skänkte Frantz till sin mor och tanken var redan från början att det skulle bli ett släktställe.
Vykortet nedan är tryckt kort efter det att huset byggdes (detta exemplar skickat 1906).
Frantz uppskattade den internationella stämningen i Mölle och hade goda kontakter med byns högt uppsatta besökare. På 1920-talet blev han en känd kommunpolitiker i Köpenhamn och arbetade även som advokat.
Efter hand byggdes tomten på med fler sovplatser. På vykortet nedan ses Villa Pio till vänster och ett nyare hus till höger.
Även även efter Frantz bortgång 1950 fortsatte släkten att besöka Mölle. Huset finns fortfarande kvar med adress Italienska vägen 8 och är i stort sett oförändrat.
Litteratur
Informationen om Villa Aldal kommer i huvudsak från Peter Appelros och Krister Kullenbergs artikel om villan i Kullens Hembygdsförenings årsbok Kullabygd 2020.
I boken AB Kullabergs natur 1914-1999: förvaltning, forskning, naturvård och turism (Påhlsson et al, 2014) finns viss information om Johan Olsson och också ett fint foto från vakten.
Informationen om Villa Pio kommer huvudsakligen från en artikel om familjen Pio i boken 150 personer från när och fjärran som satt avtryck i byn, Människor i Mölle del 1 (Magnusson & Täckström, 2016).
Kullens Vykort 