Hjortstugan (Jönssons / Knutssons hus) på Kullaberg

En bit upp längs vägen till Kullens fyr låg fram tills för några år sedan tre hus som kallades för hjortstugorna, eftersom de låg intill hjorthägnet. Två av husen (Skogsbrynet och Kullaro) berörs inte direkt i denna artikel, som handlar om det boningshus som kallades Hjortstugan.

Husets äldsta historia är inte helt klar. Det kallades ursprungligen för Elfversons torp eftersom det låg på den mark som ägdes av Jöran Elfverson. I Byggnadsmiljöer på Kullahalvön anges att byggnaden sannolikt är från 1860-talet. Senare tids forskning tyder dock på att huset byggdes på 1840-talet och att de första invånarna kan ha varit Lars Eskelsson och Boel Olsdotter (se Appelros & Kullenberg samt Ranby). Lars var fyrvaktare i tre år fram till 1830 och levde därefter som torpare fram till sin död 1856.

Jönssons hus

Efter ännu ett par invånare som inte berörs här flyttade Nils Peter Jönsson och Christina Andersdotter in i huset 1864. De bodde där under lång tid och huset kom då att kallas för Jönssons hus. Paret fick två barn, Botildha (f. 1863) och en son som senare drunknade (Appelros & Kullenberg).

Ateljékortet nedan är utgivet av Peter P. Lundh. Utifrån kortets utformning är det sannolikt att det är från 1892–1894. Några personer sitter vid ett av träden på tomten och en liten hund har gått ut på vägen.

Under 1890-talet flyttar Bothildas man Janne Knutsson in i huset (Appelros & Kullenberg). Han var född 1863 och var ursprungligen sjöman, men hade efter bland annat tre förlisningar gått över till fiske och jordbruk. I hushållet fanns också bland annat en ko som hette Rosa, höns samt några getter och grisar. Paret odlade mark och hade också en äng som fortfarande kallas Jannes lycka.

Fotografiet nedan finns med i en turistbroschyr från slutet av 1800-talet, utgiven av Galle & Aagaard (se mer i inlägget om turistbroschyrer).

Vykortet nedan är utgivet av Peter P. Lundh och fotografiet är sannolikt från omkring 1900. Jämfört med fotografiet ovan har huset byggts till med en farstu.

Familjen Knutsson hade vid denna tid öppnat kafé i trädgården för att dra nytta av turistströmmarna. På den lilla skylten vid ingången till tomten på kortet ovan står det ”Servering af kaffe, te, läskdrycker. Rum att hyra. Båt kring berget” (Appelros & Kullenberg).

Fotovykortet nedan som är taget av Peter P. Lundh är skickat 1918 men fotografiet är sannolikt från 1900–1910.

Knutssons hus

Nils Peter och Christina går bort 1911 respektive 1909 och därefter kallas huset för Knutssons hus. I mars 1912 dör även Bothilda oväntat, bara ett år efter sin far. Hur hennes och Jannes liv sett ut är inte helt klart. Till viss del levde de säkert ett inte helt enkelt liv uppe på berget med självförsörjning i form av odlingar och djur. När Bothilda går bort finns dock en mycket stor summa i boet vid bouppteckningen och hushållet verkar i alla fall haft det gott ställt ekonomiskt (Appelros & Kullenberg).

Efter Bothildas bortgång finner Janne snabbt kärleken i Selma från Helsingborg och de gifter sig november 1912. Selma utökar turismverksamheten och erbjuder både boende och försäljning av drycker i trädgårdskafét. Intäkterna används bl.a. till att reparera huset (Magnusson & Täckström).

Vykortet nedan visar ett härligt folkliv. På bilden ses bland andra Jannes första dotter Helga (f. 1898), hennes halvsyster Margit (f. 1914) och Selma (Appelros & Kullenberg).

Fotografiet ovan har även getts ut som ett s.k. fotovykort med betydligt högre bildkvalitet.

Selma engagerade sig också för att hjälpa gravida ogifta mödrar. Kvinnorna fick komma att bo i huset och hjälpa till i kaférörelsen och fick sedan hjälp med förlossning och bortadoption av barnen. I flera fall bodde fosterbarn kvar i mer än ett år i huset och i ett fall åtta år (Magnusson & Täckström).

I slutet av 1931 säljer paret huset till markägaren AB Kullaberg och flyttar själva ner till ett hus på Norra strandvägen i Mölle.

Rivningen av husen

Hjortstugorna revs 2017 av Naturvårdsverket. Inga av husen på Kullaberg var vid den tiden skyddade av särskilda områdesbestämmelser. Historien om hur husen kom att rivas är komplex och finns utförligt beskriven i en artikel av Henrik Ranby (se nedan).

Litteratur

En artikel om Janne och Selma Knutsson finns i boken Resan till Paradiset, Människor i Mölle del 3 (Magnusson & Täckström, 2019).

Henrik Ranby har skrivit en artikel om Hjortstugorna och processen med rivningen av husen (Kulturminnet som staten rev) i Kullens Hembygdsförenings årsbok Kullabygd 2018.

Peter Appelgren & Krister Kullenberg har skrivit en artikel om Hjortstugan (Elfversons torp – Hjortstugan) i Kullens Hembygdsförenings årsbok Kullabygd 2021.