Gamla vykort från Hotell Arild (Rusthållargården)

Tidig historia

Det hotell i Arild som i dag kallas Rusthållargården har en lång historia som går tillbaka ända till 1675. Gården tillhörde ett stort lantbruk, Flundrarp no 1. Namnet kommer från att ägaren till gården, rusthållaren, under Karl XI tid blev ålagd att hålla häst och ryttare åt kungen om det blev krig. I utbyte blev gården skattebefriad. Under 1800-talets början fick ägaren till gården tillåtelse av Krapperups gods att starta krogrörelse och bränna brännvin i den byggnad som kom att kallas bränneriet.

Bernhard och Hilda Middelboe

År 1880 gifte sig Hilda Horndahl med den danske konstnären Bernhard Middelboe. Hildas föräldrar hade haft gården Flundrarp no 1 innan de gick bort och efter olika förvecklingar med arvskifte och arrendatorer köpte paret gården och Bernhard blev jordbrukare. Paret hade träffats redan 1875 under en av Bernhards resor till Arild, som var en viktig plats för dåtidens konstliv. Trots den nya karriären fortsatte han att måla tavlor och umgås med konstnärsvänner som besökte byn.

Under 1890 flyttade Bernhard till Paris för att omskola sig till ”kemigraf”, en yrkeskår som arbetade med tryckning av bilder. Hilda Middelboe fick hjälp med barnpassningen av bland andra Mor Cilla.

Fru Troedssons Pensionat

Efter att Bernhard avslutat utbildningen flyttade familjen Middelboe 1891 till Köpenhamn. De bestämde sig därför att arrendera ut gården till paret Nils och Gunilda Troedsson.

År 1892 började paret med hotell- och restaurangverksamhet på gården. Nils hade sedan tidigare varit arrendator och gästgivare på Kullagården. Gunilda jobbade som piga där och 1888 gifte hon sig med Nils.

Redan i slutet av 1895 avled Nils och Gunilda blev änka på gården. För att klara försörjningen utökades hotellrörelsen. Utifrån de annonser som är införda i dagspressen kallades hotellet för ”Troedssons pensionat” till och med 1898 och från och med 1899 i huvudsak för ”Fru Troedssons pensionat”.

I denna annons som infördes i ett flertal tidningar 1899 rekommenderas bland annat de salthaltiga baden!

Vykortet nedan är skickat 1901 men kan vara tryckt något år tidigare.

Inför julen 1901 gör bygdens fotograf Peter P. Lundh reklam för nya vykort, bl.a. från Fru Troedssons pensionat!

Det nedanstående vykortet är med all sannolikhet ett av de vykort som Lundh avser i annonsen ovan och är därmed tryckt 1901.

Vykortet ovan gjordes även i en kolorerad version.

Även det nedanstående vykortet är sannolikt tryckt 1901. En vagn med häst har anlänt till hotellet.

Johannes Gudmundsson köper fastigheten

Efter några år av att ha arrenderat ut gården vill familjen Middelboe sälja. Det blir dock inte Fru Troedsson som tar över gården. Hon startar i stället det som nu är Strand Hotell. Ett inlägg med gamla vykort från det hotellet finns här: https://kullensvykort.com/2024/07/31/vykort-fran-strand-hotell-i-arild/.

Gården och lantbruket säljs i stället hösten 1903 till källarmästare Johannes Gudmundsson för 25 000 kronor. Han föddes 1859 och gifte sig 1884 med den 22-åriga Johanna Nilsson. Ättlingar till paret Gudmundsson äger och driver fortfarande hotellet.

Vykortet nedan är likadant som det ovan. Brevskrivaren har våren 1906 strukit över Fru Troedssons och skrivit Gudmundssons.

Under 1898–1904 arrenderade Johannes Gudmundsson Hotell Kullaberg i Mölle. När paret tog över hotellet i Arild hade de därmed god erfarenhet och visste vad de turister som börjat komma i större och större mängd till Kullen förväntade sig.

I och med övertagandet byter hotellet namn till Hotell Arild.

Modernisering och ny matsalsveranda

Paret Gudmundsson tog genast itu med att modernisera hotellet, som bland annat byggs ut med en stor fyrkantig verandamatsal med fin utsikt. Både gästrum och sällskapsrum renoveras och senare byggdes även fler rum för gäster. Den bofasta befolkningen i Arild hyrde ut rum åt turister och matsalen behövde (liksom idag) vara dimensionerad för betydligt fler än bara de som bodde på hotellet.

Vykortet nedan är sannolikt från omkring 1915. Verandamatsalen ses till höger.

På Peter P. Lundhs originalfotografi syns en reklamskylt för konkurrenten Arthur Rube till höger. Men den klippte Lundh förstås bort när vykortet tillverkades.

Ett vykort av Arthur Rube från omkring 1920–1925. En bil med registreringsnr M820 står utanför hotellet tillsammans med chauffören.

Till vänster på vykortet nedan syns en bil och ”Viktors kiosk”. På skylten på taket till kiosken står det A. Weber, dvs. Axel Weber som hade Grand Café Weber. En bil står parkerad utanför hotellet.

Senare byggdes matsalsverandan om delvis.

En bild på matsalens interiör, möjligen från 1930-talet.

På vykortet nedan som sannolikt är från ca 1950 ses en bil utanför entrén.

Hotell Arilds villor

Köpet av Flundrarp no 1 finansierades genom försäljning av tomter. Till fastigheten hade ursprungligen tillhört 50 tunnland mark (motsvarar ungefär lika många fotbollsplaner). Marken låg i huvudsak mellan Arild och Skäret och var åtråvärd för nybyggnation.

Bredvid huvudbyggnaden byggdes flera villor som fungerade som annex till hotellet. De två första husen byggs 1906–1907.

På vykortet nedan ses ”Källaremästare Gudmundssons villa” som ligger närmast huvudbyggnaden. Vykortet är sannolikt tryckt när huset var nybyggt.

På detta vykort ses även den andra villan som byggdes för hotellet.

Hotell Arilds trädgård

Snart efter köpet av gården anlade paret Gudmundsson en ny trädgårdsservering på andra sidan vägen. Några träd som stod i vägen för utsikten sågades ned och en bokhäck planterades.

Till vänster på vykortet nedan blir Johannes och Johanna Gudmundsson serverade. Till höger sitter dottern Nanny i hatt (Magnusson & Täckström, 2012).

Vykortet gjordes även i en kolorerad version.

Den nya trädgården var säkert något som paret Gudmundsson var stolta över och ville se förevigat på vykort som kunde säljas till gäster. Här ett vykort utgivet omkring 1905–1906 av B. Berglund som hade affär i det s.k. Fiskarhuset i Arild.

Ett vykort utgivet av Arthur Rube omkring 1920–1925. Sannolikt är det hotellets chaufför som sitter till höger och möjligen delar av hotellets personal som sitter på bänken till vänster. Jämfört med de förra korten har en fin lyktstolpe satts upp vid ingången till trädgården. De första elektriska lyktorna i Arild kom 1921.

Ytterligare ett vykort utgivet av Arthur Rube omkring 1920–1925.

Ett liknande vykort utgivet av Peter P. Lundh, men efter att matsalsverandan byggts om.

En annan bild från trädgården utgiven av Peter P. Lundh.

På detta vykort ser trädgårdsserveringen ut att vara närmast fullsatt.

Musikpaviljongen

För att locka fler gäster till hotellet byggde Johannes Gudmundsson en stor musikpaviljong på baksidan av hotellet. Enligt ”Arildskronologin” uppfördes den 1908. Till en början användes paviljongen mest för uppträdanden med klassisk musik och opera, men sen även för dans. Hotell Arild blev i flera decennier en viktig nöjespunkt.

Musikpaviljongen låg bakom huvudbyggnaden, som ses på detta flygfoto från 1950-talet.

På vykortet nedan ses en tidig bild på paviljongen.

Utsikten var det inte heller något fel på.

På vykortet nedan ses paviljongen till vänster. Vykortets huvudfokus är annars den enorma murgröna som växte på den gamla stallbyggnaden och som har förevigats även på andra äldre vykort. Enligt uppgift var det Sveriges näst största murgröna efter den på Visby ringmur. Stallbyggnaden användes under en tid fram till mitten av 50-talet som bussterminal, men revs 1984 då den ansågs vara i dåligt skick. Ett liknande hus byggdes upp på platsen.

På Peter P. Lundhs originalfotografi stod även en kvinna på vägen, men hon retuscherades bort på vykortet.

Avslutningsvis ett vykort utgivet till Hotell Arilds 50 års-jubileum.

Litteratur

Informationen i det här inlägget kommer i huvudsak från boken Här ha vi det ljufveligt. Hotell och pensionat i Mölle och Arild genom alla tider (2012) av Erik Magnusson & Frederic Täckström.

Vissa uppgifter om årtal kommer från Tord Wingrens Arildskronologi i boken Arilds Byalag: 50+ i byns intresse (2024).

En artikel om Bernhard Middelboe skriven av Elisabeth Vonsild finns i boken Arildkolonin: konstnärerna i Arild omkring sekelskiftet 1900 (2024).