Gustaf och Selma Elfverson öppnar pensionat
Det hotell i Mölle som skulle komma att kallas för Turisthotellet började som Pensionat Mölle. Paret som startade pensionatet var Gustaf och Selma Elfverson. Selma hade ärvt huset av sin make August Westerholm. Han hade arbetat som sjöman och ”äventyrare” och tjänat ihop pengar på resor runt i världen. När han gav sig iväg för att arbeta på ett järnvägsbygge i Afrika blir det dock sista resan. I ett brev till Selma skriver han att han blivit sjuk och att hon ska få ärva huset.
År 1903 gifter Selma om sig med Gustaf Elfverson som arbetade som bland annat åkare. I annonsen nedan från 1906 letar han både efter personal till åkeriet och efter en borttappad vagnskapsel!
Paret öppnade sedan Pensionat Mölle 1911 i det hus Selma hade ärvt (Magnusson & Täckström). Året innan hade järnvägen till Mölle invigts och turismen var i högform. Bara några år senare började namnet Turisthotellet användas och omnämns till exempel i en notis om utskänkningstillstånd i slutet av 1913. I annonsen nedan från 1915 lyfts bland annat de vällagrade vinerna på hotellet fram.
Under 1915 tas driften över av H. Persson, se annonsen nedan.
Vykortet nedan är sannolikt från 1916 eller 1917. Fotografiet används bland annat i en annons i dagspressen från 1917. Det är svårt att med säkerhet veta vilka som är med på fotografiet.
H. Persson tog 1918 över driften av Hotell Mölleberg som låg mittemot Turisthotellet och praktiskt nog kunde han då göra reklam för två hotell samtidigt.
I maj 1920 tog Hjalmar Sjöholm över driften av hotellet. I notisen nedan anges att hotellet såldes till Sjöholm, men det är möjligt att det handlade om ett arrendeavtal, då G. Elfversson senare anges vara ägare.
Selma Holmbeck och Per Johan Holmbeck tar över hotellet
I mars 1924 och februari 1925 inför Gustaf Elfversson annonser om att arrendet av hotellet är ledigt. Hotellet har 8 gästrum, samtliga med balkong. I flera källor anges att paret Elfversson sålde hotellet långt tidigare, men möjligen har arrendeavtal blandats ihop med köpavtal eftersom Gustaf Elfverson nu anges vara ägare.
De som tar över arrendet är Selma Holmbeck och hennes make Per Johan Holmbeck. De kom till Mölle i juli 1925 och Selma skulle komma att få stor betydelse för hotellet.
Paret hade en dramatisk inledning på sitt förhållande. De träffades på en krog som Per Johan drev i Malmö, där Selma arbetade som hushållerska. Men den 24 år äldre Per Johan var redan gift och en skilsmässa var vi denna tid en långdragen och svår process. Under tiden föds en son 1913, som placeras i fosterhem i väntan på en lösning. Inte förrän 1921 går skilsmässan igenom och paret kan gifta sig kort därefter.
Paret tar enligt Magnusson & Täckström över Turisthotellet först hösten 1926, ett år efter att de kommit till Mölle. De bygger sedan om hotellet i två omgångar och tillför bland annat en ny vindsvåning, en träveranda och en sällskapsflygel. Störst intryck gör dock det nya tornet som ganska radikalt förändrar byggnaden. I dagspressen 1928 går det att läsa att Per Johan ansöker om att en av tillbyggnaderna ska få kvarstå trots att han inte sökt ”bygglov” och det verkar han ha haft framgång med.
På fotovykortet nedan av Peter P. Lundh står Per Johan Holmbeck utanför garageinfarten till hotellet. Vykortet är från sent 1920-tal.
Efter tillbyggnaderna var hotellet betydligt större med 18 gästrum. Det blev också senare känt som det enda hotellet i Mölle som hade öppet året runt.
Nedan ytterligare ett vykort av Peter P. Lundh med tillbyggnaderna.
Turisthotellet var en vanlig startplats för de populära backtävlingarna för bilar och motorcyklar i Mölle. Här på ett fotovykort som enligt uppgift ska vara från 1928 (men möjligen några år senare).
År 1939 går Per Johan bort och Selma får själv driva hotellet vidare. Året efter knackar militären på. De tar i princip över Mölle som ligger strategiskt nära Danmark och många soldater ska utspisas var dag på hotellet.
Selma får sedan stor betydelse för mottagandet av judiska och komunistiska flyktingar under kriget. Hon samarbetar med de fiskare och tullare i Mölle som orkestrerar flyktingtrafiken från Danmark och inkvarterar gästerna på hotellet. Ofta stannade flyktingarna bara någon natt innan de tog sig vidare i landet. Dottern Birgit berättar att barnen blev imponerade av ett rum fullt av olika sorters puder, där en dansk judinna bott. Flera av gästerna hade guldsmycken och briljanter, det gällde förstås att ta med alla värdefulla ägodelar under flykten. Om denna spännande och intressanta del av hotellets historia kan man läsa mer i boken Resan till paradiset (se Litteratur längst ner i inlägget).
Selma var känd som en mycket bra matlagare. Hennes specialitet var sillsoppa, men hon kunde laga det mesta från grunden. Varje år gjorde hon julbord för de danska gästerna, vissa av dem hade passerat hotellet som flyktingar.
Hotellets matsal var känd för de fina väggmålningarna av vinrankor. Några av de danska flyktingarna hade också målat vyer över Kullaberg. Jag har dock hittills inte sett några vykort på hotellets interiör.
Selma Holmbeck gick bort 1967 och hade då haft hand om hotellet i mer än 40 år. Hennes son Per och svärdotter Birgit tog över driften. Numera är huset en bostadsrättsförening.
Litteratur
Utdrag ur KB Dagstidningar. För Höganäs tidning omfattar KB:s tjänst bara åren fram till 1907 och uppgifter om vad som hänt därefter är därför mer osäkra, då uppgifter i böcker i bland baseras på muntliga källor. I bland finns dock uppgifter i andra tidningar som är digitaliserade och som använts till inlägget.
Uppgifterna i inlägget kommer i övrigt i huvudsak från de två nedanstående fantastiska böckerna av Erik Magnusson & Fredéric Täckström.
En artikel om Turisthotellet finns i boken Här ha vi det ljufveligt. Hotell och pensionat i Mölle och Arild genom alla tider (Magnusson & Täckström, 2012).
En artikel om Per Johan Holmbeck och Selma Holmbeck finns i boken Resan till Paradiset, Människor i Mölle del 3 (Magnusson & Täckström, 2019).
Möllenestorn Hans-Otto Pyk har skrivit en artikel om hotellen i Mölle i Kullabygdens hembygdsförenings årsskrift Kullabygd 2003. Därifrån kommer bl.a. uppgifter om August Westerholm.
I Pyks artikel finns vissa uppgifter som skiljer sig från uppgifterna i inlägget ovan. Det går t.ex att tolka artikeln som att pensionatet öppnade 1903, vilket är en uppgift som sedan t.ex. lagts in på Wikipedia. Det var i så fall förmodligen i mycket liten skala eftersom det inte finns några noteringar om det i dagspressen (som vi numer har lättare tillgång till). Pyks artikel går också att tolka som att paret Elfverson sålde hotellet före 1910, vilket skiljer sig från uppgifterna jag använt.
Kullens Vykort 