Katolska kapellet i Arild
Högt upp i Arild på Hagavägen ligger Sankt Arilds katolska kapell. Trots sin ganska blygsamma storlek syns kapellet på långt håll, eftersom den ligger oskymd bredvid den så kallade Kringelängen.
Kapellet uppfördes 1920–1921 av konstnärinnan Gisela Henckel-Trapp. I dag ägs kapellet och de tillhörande husen av Sankt Clemens katolska församling i Helsingborg.
Detta inlägg handlar om Gisela Henckel-Trapp och hur det kom sig att hon byggde ett kapell i Arild.
Flygfoto från 1948 med Kringelängen och katolska kapellet längst ner.
Gisela Henckel-Trapp och livet i Arild
Gisela Henckel föddes 1873 som dotter till skeppsredaren Carl Henckel och hans fru Ida. Carl ägde mycket mark i centrala Helsingborg och familjen levde ett gott liv.
Redan 1890 när hon var 17 år antogs Gisela till konstakademin i Stockholm. Föräldrarna vågade dock inte skicka henne på en så lång resa och hon började i stället som privatelev till den danske landskapsmålaren Niels Pedersen Mols. Hon skulle senare bli en del av konstnärskolonin i Arild och gå i undervisning hos den kända konstnärinnan Elisabeth Keyser.
Familjen Henckel var bland de första som hyrde sommarhus i Arild, redan från 1880-talet. De hade fått tips från barnens lärare som ska ha sagt ”Ska ni taga ut någonstans, så ta till Arild, det är en förtjusande ort”. Familjen hyrde in sig hos Kapten Öfverberg, vars hus låg strax ovanför hamnen, öster om Mor Cilla där de åt middag på kvällarna. De hyrde också rum hos målarmästare Göransson. I Arild blev de bekanta med familjen Trapp, pappa Oscar, mamma Cecilia och två barn. Familjen Trapp hade också varit sommarboende länge i Arild.
Efter att Cecilia Trapp avlidit 1900 gifte Oscar om sig med Gisela 1902. Det skiljde 27 år mellan dem, men de var som gjorda för varandra och äktenskapet blev lyckligt. Paret bodde mest på Fredriksdal i Helsingborg, som Oscar köpt 1898. Samma år som bröllopet åkte de på en resa till Italien, som skulle få stor betydelse för Giselas konstnärsskap.
På julafron 1907 fick Gisela det s.k. Arildshemmanet i present av Oscar. Platsen blev en oas för paret med en fantastisk trädgård med äppelträd och blommor. Läget var underbart med en förtjusande utsikt över Skälderviken.
Från början fanns i princip ingenting på den stora tomten och paret började först med att anlägga trädgården. Det första huset, det s.k. Biskopshuset som ses på vykorten nedan, byggdes 1910.
I dag har huset ett lite annorlunda utseende.
Inte långt efter att det första huset färdigställts tillkom ett litet korsvirkeshus, som antingen byggdes på tomten eller som flyttades dit.
Själva kapellet byggdes 1920–1921 och utformades som en mindre kopia av det medeltida kapellet nere i Arild. Giselas väg mot katolicismen hade tagit fart vid en resa till Rom 1910 med maken. Syftet med resan var att teckna av byggnader och skulpturer, men efter ett besök vid ett franciskanerkloster kom Gisela att bli mer och mer intresserad av katolicismen och några år senare konverterade hon i Köpenhamn 1913.
På de tre vykorten nedan ses kapellet och det lilla korsvirkeshuset (St Arilds hus) från olika håll.
På vykortet nedan har det tillkommit en länga till det lilla korsvirkeshuset. Det huset byggdes 1937 och Gisela kom då att flytta till Arild och bodde där fram till sin död 1958.
Oscar Trapp hade gått bort 1916 och därefter gick Gisela mer och mer in i sin katolska tro. Hon skänkte Fredriksdal till Helsingborgs stad och förlorade kontakten med flera av de konstnärer hon lärt känna. Fram till sin konvertering målade Gisela Trapp mest naturmåleri, men därefter blev hon mer intresserad av religiöst måleri, symbolism och prerafaeliterna. Mer information om Gisela Henckel-Trapps konstnärsskap finns i en bok om den s.k. Arildkolonin, se rubriken litteratur nedan.
När katolska kapellet byggdes hade det knappt gått tio år sedan restaureringen av de senmedeltida kalkmålningarna i den närbelägna Brunnby kyrka, som togs fram när kyrkan renoverades och byggdes ut 1911–1912. Målningarna hade då varit överkalkade under mycket lång tid. Oscar Trapp översåg och dokumenterade arbetet. Att de gamla kalkmålningarna från katolsk tid med olika helgon kom i ljuset gjorde förstås stort intryck på Gisela. Hon målade egna fantastiska kalkmålningar i sitt kapell, bl.a. på olika helgon och bilder från den s.k. arildslegenden. Figurerna kläddes i medeltida kläder, som på målningarna i Brunnby kyrka, och Gisela använde sig av samma linjära berättarteknik. Hon studerade noggrant hur de medeltida kläderna såg ut genom besök på olika museum. Målningarnas milda färger fick dem också att se äldre ut.
Nedan ett vykort med interiör från kapellet, sannolikt från 1920-talet, och en jämförelse från nutid.
Vid Henckel-Trapps död donerade hon kapellet med omgivande hus till St. Clemens katolska församling, som fortfarande är ägare. Den s.k. Kringelängen bredvid ingick också och får enligt donationen inte säljas. Det har gjort att marken, som bjuder på en magnifik utsikt över Arild och Skälderviken, inte har bebyggts.
Litteratur
Boken Gisela Trapp …om mig är ingenting att säga (2016) av Birgitta Jönsson handlar om Gisela Henckel-Trapps liv, konstnärsskap och andliga utveckling. Det mesta av informationen i inlägget kommer från denna bok.
Louise Hellstrand har skrivit en artikel om Gisela Henckel-Trapp i boken Arildkolonin: Konstnärerna i Arild omkring sekelskiftet 1900 (2024), med fokus på Henckel-Trapps konstnärsskap.
Kullens Vykort 