Mor Cillas pensionat i Arild

Fru Cecilia Andersson och hennes pensionat

Innan Kullaberg blev känt som en turistattraktion kom många besökande till fiskelägena för att köpa sill. Det enda matstället var Kjöge Bengtas kringelbageri i det hus som nu kallas Nabbahuset, en bit från Arild mot Skäret.

År 1856 öppnade Cecilia Andersson matstuga i sitt hus på fastigheten Arild no 38, tillsammans med sin man Nils Petter Andersson som var byfogde i Arild. Krapperup ägde en stor del av marken i Kullabygden och den som ville driva värdshus behövde få tillstånd till det, så det låg då nära tillhands att anförtro det till byfogden.

Vykortet nedan är sannolikt ett av de tidigaste vykortsmotiven som finns från Arild. Detta exemplar är skickat 1901, men kortet är sannolikt från ca 1898–1899.

Mor Cilla var 30 år när verksamheten öppnade och paret hade flyttat till huset samma år från den s.k. Klockaregården. I början inriktade paret sig på silluppköparna som kom till byn och som behövde en bit mat.

Vykortet nedan är utgivet kring 1900–1901, men fotografiet är äldre.

Efter sillhandlarna blev Mor Cillas mest känt som ett tillhåll för den växande Arildskolonin med konstnärer, framförallt från 1870-talet.  Namnet ”Mor Cilla” kom sannolikt från ett gäng studenter från Lund som besökte etablissemanget på 1860-talet, efter att de blivit tillsagda att inte kalla henne fru Andersson. Första gången namnet nämns i dagspressen är i en artikel i Öresundsposten den 6 juni 1872.

På vykortet nedan sitter Mor Cilla ned vid ett av caféborden. Att arrangera fotografier med bord och stolar mitt i vägen är typiskt för fotografen Peter P. Lundh.

På vykortet nedan har balkongen fått ett tak och en lyktstolpe har tillkommit framför huset. Mor Cilla sitter på stolen till höger om cafébordet.

Mor Cilla och konstnärerna

Mor Cilla fick mycket stor betydelse för konstnärskolonin i Arild. Konstnärerna bodde sällan i huset, som bara hade några få rum. I stället kom konstnärerna till värdshuset för att äta mat, dricka och umgås med varandra.

De flesta av konstnärerna var inhysta i rum hos lokalbefolkningen. En del bodde också i Mölle eller på Kullagården på vägen från Mölle upp mot berget. Det tog inte så lång tid att gå till Arild för att ta en bit mat hos Mor Cilla tillsammans med de andra konstnärerna. Självklart gick det också att hyra en skjuts så man lättare kunde få med sig staffli och övrigt material. År 1892 öppnade Troedssons pensionat (nuvarande Rusthållargården) i Arild som kunde erbjuda några fler rum, men de flesta var fortfarande inhysta hos lokalbefolkningen.

På vykortet nedan är det Herman Österlund som målar. Han vistades mycket i Arild. Två pojkar håller staffliet!

Mor Cilla tog inte betalt i tavlor så det finns inte mycket bevarat av målningar från värdshuset, med undantag för några teckningar av innehavaren och ett antal gästböcker där konstnärerna gjort skisser och teckningar.

Tidningsartikeln nedan från 1884 ger en rolig bild av hur det kunde se ut med konstnärer i ”mångfärgade fezer, turbaner, slokhattar m.m.”.

För mer information om denna tid och konstnärerna i Arild rekommenderas boken ”Arildskolonin” (se Litteratur längst ned).

Besök av kung Oscar II

Sommaren 1894 kom kung Oscar II på besök till Arild för att besöka Mor Cillas. Kungens bror konstnären prins Eugen hade varit gäst hos mor Cilla och säkert pratat gott om pensionatet. Kungen var ju sommarboende på Sofiero, så det var inte så långt att åka och kungen skulle också titta på industrierna i Höganäs.

Den fina blomsterportalen för hans ankomst i Arild förevigades av Peter P. Lundh på detta vykort. Enligt uppgift ska fotografen på sitt vanliga sätt försökt arrangera människorna på bästa sätt varpå kungen irriterat ska ha sagt ”Nu står vi som vi står och så blir det som det blir”.

Vad som serverades på den extravaganta lunchen hos Mor Cilla framgår av tidningsnotisen nedan. Bland annat fick kungen gödkalvskotletter och aladåb på and!

Kungen åkte sedan vidare till Höganäs för att titta på fabriken.

Nedan ett lite ovanligare kort med Mor Cilla till vänster. Kortet är utgivet av B. Berglund, som hade affär i Arild bara ett stenkast bort.

Ombyggnation

Vintern 1911/1912 gjordes en stor ombyggnad av huset, som fick ett nästan helt nytt utseende med en ny rymlig ovanvåning och större veranda. Flera besökare blev enligt dagspressen missnöjda med förändringarna, vilket kanske var naturligt med tanke på vilken viktig roll pensionatet hade haft tidigare och att många säkert var nostalgiska.

På vykortet nedan från 1920-talet har den övre verandan glasats in. Ovanför den lilla balkongen har den karaktäristiska texten ”Hotel Mor Cilla” tillkommit.

Några år senare avled Mor Cilla i april 1913. Hotellet togs över av Anna Tangen som var dotter till Kjersti Andersson-Månsdotter, mor Cillas fosterdotter som varit med sen hotellet grundades.

Året efter gifte sig Anna Tangen med köpmanssonen David Bengtsson, som blev källarmästare. Hotellverksamheten gick sedan vidare i släkten. År 1964 såldes huset till Svenska kyrkan som använder det i sin verksamhet med bland annat konfirmationer.

Litteratur

Clas Hellstrand har skrivit en artikel om Mor Cilla i boken Arildkolonin: Konstnärerna i Arild omkring sekelskiftet 1900 (2024). Även många andra delar av boken berör Mor Cilla, bland annat kapitlet ”Ett Nordiskt Arkadien” av Björn Jacobson.

En artikel om Mor Cillas hotell finns i boken Här ha vi det ljufveligt. Hotell och pensionat i Mölle och Arild genom alla tider (2012) av Erik Magnusson & Fredéric Täckström.