Katarina Jönsson startar hotell
Ett av de mest kända hotellen i Mölle, både under glansdagarna på 1910-talet och senare, var Hotell Mölleberg vid foten av Möllebergsbacken upp mot Italienska vägen och berget.

Historien om hotellet börjar med Katarina Jönsson, som blivit änka vid 39 års ålder 1869. Hon hade fått smeknamnet Gröna änkan från att hon bodde i ett långt grönmålat hus längst ner i den branta backen som nu kallas ”Möllebergsbacken”. Nu behövde Katarina hitta en försörjning och lösningen blev att göra om huset till affär, där hon bl.a. sålde mjölk, lemonad, kakaovatten och andra förfriskningar. I de fiskelägen som under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev till populära turistorter var det vanligt att värdshus och hotell drevs av änkor till sjökaptener och fiskare som omkommit till sjöss.
Ganska snabbt märkte Katarina att många av gästerna var danska och svenska turister som skulle vandra upp för berget. Steget var inte långt till att även hyra ut rum. I början fanns bara plats för några få gäster men med tiden byggde hon ut. En av de första gästerna var konstnären Carl Fredrik Hill. Han var en av de målare som utgjorde grunden till konstnärskolonin i Arild. Hills tid hos Katarina Jönsson blev händelserik, hon försökte bl.a. bota honom mot misstänkt kolera med allehanda ihopkok (som tur var hade Hill bara vanliga magbesvär). Senare kom även andra konstnärer att bli gäster.
I början av 1880-talet började det bli stor brist på sängplatser till de allt fler turisterna. Den enda mer organiserade login som erbjöds var Kullagården uppe på berget. Katarina satte upp en skylt utanför huset med erbjudande om sängplatser. När husets rum inte räckte till huserade hon gästerna hos den bofasta befolkningen och så fick gästerna komma och äta hos henne. Uthyrningsverksamheten var mycket lönsam för de som hyrde ut rum. En av de första uthyrarna, Katarina Jeppsson, tjänade mer än en sjömanslön.
Hösten 1892 rev Katatina ett uthus på tomten och byggde ett nytt fint värdshus, som blev ett populärt stopp för turister. Den gröna längan behöll hon. Mölle hade drabbats av en stor brand 1890 som bl.a. ödelagt det dåvarande Hotell Kullaberg vid hamnen (som sen byggdes upp igen). Det nya stenhuset var mer brandsäkert. I notisen nedan från 1895 nämns att Katarina även fått utskänkningstillstånd.

Bernhard och Ida Paulson tar över
År 1898 tas hotellet över av Katarina Jönssons yngsta dotter Ida och hennes man Bernhard Paulson. Han kom från Brunnby men hade, som många svenskar, varit i USA. Efter en lång tid till sjöss hade han hoppat av i San Francisco och under 15 års tid arbetat sig uppåt i hotellbranschen, bl.a. som chefsportier och hovmästare på ett lyxhotell i en kurort nära staden. Under sin karriär hade han inte bara samlat ihop erfarenhet utan också ett ordentligt sparkapital.
År 1895 hade Bernhard varit över i Mölle för att besöka sina syskon. Det tog inte lång tid för honom att förstå att Mölle bjöd på samma möjligheter till hotellverksamhet som San Francisco. Väl i Mölle fick han upp ögonen för Katarina Jönssons dotter Olivia, som han kände sedan tidigare. Men hotellägarinnan styrde över hans intresse till dottern Ida, som hon såg som lämplig att ta över verksamheten och i behov av en man. Katarina, som närmade sig 70 år, hade förstått insett att Bernhard skulle vara en perfekt make för en hotellarvtagerska. I mars 1896 går det att läsa i Helsingborgs dagblad att paret förlovat sig.
Först behövde Bernhard dock avsluta sina affärer i USA. Han skulle komma att vara borta mer än två år, men paret hade en livlig brevväxling om både stundande bröllop och hur de skulle göra om värdshuset till en riktig hotellverksamhet.
Den rymliga träverandan glasades in och det gjordes flera andra förbättringar. År 1896 öppnade ”Hotel & Sommar Pensionat Mölleberg”. I samband med att Bernhard och Ida tog över hotellet bytte det namn igen till kort och gott Hotell Mölleberg. Nedan en notis från 1898.

Verksamheten expanderar
Bernhard insåg att Mölle stod inför en stor ökning av antalet turister och gjorde en ambitiös utbyggnadsplan. Hans fru och svärmor tyckte däremot att han var väl slösaktig i sina ambitioner. Det var inte bara de stora byggplanerna utan även dyra inventarier, en servis i gustavsbergsporslin och fina uniformer till hotellvaktmästaren och porterien.

Men Bernhards arbete skulle ge utdelning. Turisterna strömmade till. Kring sekelskiftet började Mölle och Kullen bli ett allt mer populärt resmål, inte bara från danskar som kommit under lång tid utan också från tyskar (även om den stora invasionen skulle kom först mot 1910-talets första år). Kullagården uppe på berget hade under 1800-talet varit det dominerande hotellet för turister. När den brann 1900 blev det därmed större efterfrågan på rum i hotellen nere i Mölle. I princip var det sedan brist på rum på hotellet fram till första världskrigets utbrott.

Bernhard och Ida var också tidigt ute med att annonsera i dagstidningarna, framförallt de danska med början 1898, vilket gav fler gäster. Nedan en svensk annons från 1902. De svenska gästerna var dock i minoritet.

Hotellet var inte bara fint i sig själv utan bjöd också på en fantastisk utsikt, som inte hotellen nere vid hamnen kunde bjuda på.

Peter P. Lundh fotograferar gäster
Från Hotell Mölleberg finns det ovanligt många vykort från 1900-talets första år, där hotellgästerna radat upp sig framför hotellet för att förevigas av byns store fotograf Peter P. Lundh. Det var lite av en specialitet för Lundh att ge ut den typen av arrangerade vykort, men mängden olika kort från Hotell Mölleberg är unik.
Korten nedan är s.k. förlagsvykort som gavs ut i större eller mindre upplagor. Men fotograf Lundh sålde också fotovykort och större kabinettkort där gästerna från just den dagen kunde köpa ett kort där de var med på fotografiet.


Den här typen av vykort där fotografiet tryckts i en speciell form var populära.


Turisterna strömmar till
Trots Bernhard Paulsons stora planer blev det snabbt uppenbart att expansionen ändå varit i underkant jämfört med efterfrågan. Under 1900-talet formerligen exploderade turismen i Mölle. Även om bristen på hotellrum var allvarlig, med irrande turister som letade sovplats på kvällarna, kunde mycket hanteras genom att hyra in sig hos lokalbefolkningen. Värre var att matsalen, köket och personalutrymmen var för små. Hotellet fick servera måltider i treskift.
Under vinteruppehållet 1905/1906 gjorde en stor utbyggnad för att få fler rum och större sällskapsytor. Det mest uppenbara var nog ändä de nya stora verandorna och terasserna runt huset, som uppmärksammas i notisen nedan från 1906.

Bernhard och Ida planerade för fler tillbyggnader som sedan genomfördes i olika steg. Hotellets huskropp förlängdes med flera nya dubbelrum, man installerade kakelugnar med fyra skorstenar och uppförde en ny stor balkong.

Den stora utbyggnaden framgår tydligt på skillnaden mellan de två vykorten nedan.


På vykortet nedan står en uniformerad hotellportier och samtalar med gästerna. Efter tillbyggnaden 1906 producerades flera nya vykortsmotiv för att gästerna skulle kunna skicka aktuella vyer.

Bredvid hotellet fanns en hållplats för de lokala kuskarna, som syns på vykortet nedan.

En häst och vagn börjar den branta resan upp för backen mot Italienska vägen och berget. Till höger ses pighuset, i folkmun kallat Pigero, som i samband med utbyggnaden 1906 byggts åt hotellets anställda på en tomt bakom huvudbyggnaden.

I källaren till personalbyggnaden fanns ett storkoksrum för all tvätt och bakom huset byggdes bland annat ett stort ishus där stora isblock som bröts på Mölle mosse lagrades under vintern.
I samband med en utbyggnad 1911 renoverades också personalbyggnaden och fick bland annat ett fint mansardtak i koppar, som syns närmast på vykortet nedan. I förgrunden syns bl.a. ishuset.

Mölleberg var ett första klassens hotell. Under 1910-talets första år kunde specialiteter som Consommé á la pastei och godsaker som Glace de crème á la Crocane stå på menyn (Magnusson & Täckström, 2012).


År 1911 förlängde paret Paulsson hotellet fyra–fem meter söderut, vilket gav betydligt fler hotellrum. Bara Hotell Elfversson var större i Mölle.

Ett vykort från 1920-talet där hotellet är utbyggt.


Vidare öden som diskotek
Vid första världskrigets utbrott försvann mycket av turismen i Mölle, men återkom i annan form under 1920-talet och framåt.

På 1960-talet blev Mölleberg plats för ett av Sveriges första diskotek. Mer om denna tid, som inte har lika många fina vykort, och fram till våra dagar då huset blivit bostadsrättsförening finns att läsa i litteraturen nedan.
Litteratur
Utdrag ur KB Dagstidningar.
Boken Det vackra huset i Möllebergsbacken: om 150 år av turism vid Kullabergs fot (Magnusson, 2009) handlar om Hotell Mölleberg och Mölles historia och innehåller massor av information om hotellet, dess personal och gäster. Det mesta av informationen i inlägget kommer från denna fantastiska bok.
Ett avsnitt om Hotell Möllebergs finns i boken Här ha vi det ljufveligt. Hotell och pensionat i Mölle och Arild genom alla tider (Magnusson & Täckström, 2012). Eftersom Erik Magnusson redan hade gett ut en bok om hotellet är avsnittet mer ett komplement till den boken.
En artikel om Katarina Jönsson finns i boken 150 personer från när och fjärran som satt avtryck i byn, Människor i Mölle del 1 (Magnusson & Täckström, 2016).
En artikel om Bernhard Paulson finns i boken Resan till Paradiset, Människor i Mölle del 3 (Magnusson & Täckström, 2019). I artikeln finns bl.a. en omfattande beskrivning av hur Bernhard tog sig till Sverige.